Vifors

Jobba jobba joo-obba!

Phew, vissa dagar är bra sköna när dom är slut, idag har nog varit en sådan dag.

Det hela börjar med att vi anländer till Rottredam,, innan min normala arbetstid. Vad säger era logiska hjärnor nu?

Jo de säger övertid, och det är rätt. Visst övertid = mer cash i pungen, och är det på efetrmiddagen är det inte så farligt, och mitt i natten går väl an det med. Men när det är den jobbigaste tidpukten på dygnet då är det ingen höjdare.
Jag pratar om den helegaste av alla timmar på dagen, timmen innan man normalt ska vaka och gå upp.

Klockan halv 7 ringer det i klockan och en småtrött Ronny säger att det är en halvtimme kvar tills vi ska lägga till.
Whoho?
Nej. Detta är inte en whoho stund, detta är en: "jag skulle allt villja sova i 6 timmar till" stund.
Men efter jag hade önskat att man skulle få dessa timmarna i sängen öppnade jag mina ögon och mötte värkligheten, klockan är 20 i 7 och jag ska ner till omklädningsrumet och sätta på mig dee röda overallen som har kommit att bli den klädsen jag känner att jag spenderar mest tid i under min vistelse här på Bro Anton.

Väl nera för första trappan möts jag av fler trötta blickar från bland annat Victor och Milas som båda två ser måttligt glada ut över att också dom tivngas ut i det obarmhärtiga, luftfuktiga arbetsklimatet. Jag tittar lite snabbt på kaffekokaren som Ronny tidigare stängt på. Jag tar mig en värdelös plastmugg och häller upp en kopp till hälften, går sedan in i mässen och öppnar kylskåpet där jag hittar mjölken. Slänger i mjölk så det är en brun vätska ända upp till kanten i min vita plastmugg. Sveper den och sedan går jag ner och klär på mig. Öppnar mitt skåp och där stirrar den irriterande blåa hjälmen som är ett måste att ha på sig vid kaj på mig. Tar på mig den och häver en orange Broströms jacka över overallen, går upp till skitmässen och sätter mig ner för att sammla krafter. Jens tittar in, tar tag i kaffekokaren och väntar sig att det nu ska rinna kaffe ner i hans kopp, men aj aj aj vad fel han hade kaffet var slut. Jens tittar argt på den som om den skulle brygga kaffe på momangen åt honom men han fick göra en ny laddning åt sig,

Vi lägger till, det gick ovanligt problemfritt i dag, kan det vara Jefferys ankomst till båten som gjorde det eller hade vi bara lite tur för en gångs skull? Om det var tur skulle sen snart vända. Reservdelar, proviant, slabb, soppråm och bränslebunker kom allt på samma gång, och som jodgubben på moset hade tullen, loadingmaster, seveyor och en snubbe från Skömans Kyrkan hjärtat att alla komma förbi i den vevan med.

Humöret var nu på topp...
Hur som hälst, allt blev gjort utan bunkern för vi hade redan börjat lossa . Regulations säger att vi inte får ta bunker då, och då får man rätta sig efter det, så det var bara för den pråmen att ge sig av.

Det enda som sket sig katastrofalt idag var snuset.
PORTIONS SNUS! Det är inte, det är inte vad grabbarna här snusar. Det ska vara lössnus! Men någon stans blev det fel så vi får se vad som händer med detta problem.

Kapten Rickard och jag (Jungman Adam) har klättrat uppe på monkey island och försökt få in Viasat, detta är något alla måste göra innan man dör. Rikta parabolantenn från toppen av en båt tillsamman med en Ålänning, och med en reperatsittandes nere i TV rummet med radio som skriker till  när han ser att stabeln som visar styrka ändrar sig.
Fixa jobb på en båt och gör det. Då har du rätt till att dö lycklig.

Avmönstring i Simerishamn efter Kaliningrad ser det ut som just nu.

Här ska en bild ligga som föreställer Bro Anton när vi går igenom Kielkanalen, men internet på båten suuuuuuger